Biomekanik

Hästens rörelsemönster och belastningar

Veterinär Lars Roepstorff berättar

En naturlig del av hästens liv är rörelse. Observationer har visat att frilevande hästar skrittar minst en timme/dygn vintertid och upp till tre timmar/dag sommartid. För att hästens rörelseapparat ska utvecklas och klara av höga belastningar på skelett och ligament, är rörelse och belastning viktiga förutsättningar.

Rörelsen påverkas av:

• Gångart
• Hastighet
• Exteriör
• Underlag
• Skoning
• Koordination
• Trötthet

-Det är mycket komplext att mäta, det kan vara axiell-, skjuvvinkel- och rotationsbelasting. Underlaget påverkar belastningen. Likaså skorna. Självklart är det stor skillnad att springa på asfalt eller i mjuk sand. Men det är då bara i den nedersta delen av foten som det har betydelse.

Krafter eller belastningar uppkommer bara i understödsfasen, när hoven är i kontakt med underlaget. Kraften delas in i en vertikal komponent och två horisontella komponenter: en i hästens rörelseriktning och en tvärs rörelseriktningen. De viktigaste är den vertikala och den horisontella.

Den vertikala har sitt maximum när benet är lodrätt, medan den horisontella kraften delas in i en uppbromsningsfas och i en påskjutningsfas. För en häst på 600 kg, som rör sig i 350 m/minuttempo blir den vertikala kraften ca 800 kg bak och 850 kg fram. I uppbromsningen har hästen en maximal kraft på 100 kg fram och 80 kg bak, i påskjutningsfasen är maximalkraften på 50 kg fram och 70 kg bak. Dessa krafter är starkt kopplade till hastigheten. Ökar farten, ökar kraften. Ökar stegfrekvensen från 1,5 -2 steg/sekund till 2,5 steg/sekund i både trav och galopp,innebär det att minst två gånger per sekund ska hästen hinna med dessa båda belastningar! Det är oerhörda belastningar benen ska klara av!

Belastningstyper

• Stötbelastning
• Maximalbelastning (genomtramp i hovleden)

När hästen sätter ner foten i marken, tas 65% av stöten upp av hoven.

-Stötbelastningen är nä hoven, skon, träffar marken. Hovkapseln tar väldigt mycket av millistöten. Stötkraften kan bli väldigt hård på ett hårt underlag. På asfalt blir den maximala kraften i stöten betydligt högre än den maximala belastning som ses när benet är lodrät. Stöten är mycket kortvarig, endast millisekunder.

60% av stöten med marken tas upp av hovkapseln, ca 6% vardera av hov- och kronled och 9% av kotleden. Det är därför hästarna ofta drabbas av skador i dessa delar i samband med hårda underlag. När benet belastas lodrätt uppstår den maximala belastningen. Böjsenor och gaffelband tar upp genomtrampet och vid mjuka underlag är det i dessa som det oftast uppstår skador. Normalt glider hoven någon centimeter på underlaget vid isättningen. Underlaget, skon, eventuell broddning påverkar hur stor friktionen blir. Broddar påverkar hela rörelsemönstret och belastningsförhållandena i benen. Vid kraftig inbromsning bromsas skenans framåtvinkling upp. Detta resulterar i övertänjningar i både framknäet och i hasen. Detta är med stor sannolikhet den vanligaste oraken till chipfrakturer i framknän.

Källa: Aftonbladet - Ridsport, 11 juni 2006 Eva Eternell Hagen, ridsport@aftonbladet.se

 

Jag tycker att detta är ett spännande område, som har stor betydelse för hur man tränar hästar. Är det någon som vet mer eller mycket om detta, skulle jag vara tacksam för nya kunskaper! Artiklar, böcker, egna förvärvade kunskaper, forskning...?

Maila gärna information till mig! ulrika@neumusic.se 

 

Läs mer - Boklänkar relaterade till detta ämne: